Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 2, Protein, fett och kolhydrat är de tre energigivande näringsämnena i mat och dryck. Dessa näringsämnen kan delas in i olika undergrupper med hänsyn till vilket bidrag de ger till det totala energi- och näringsintaget och vilka olika effekter de har på hälsan beroende av hur ofta och hur stor konsumtionen är. Alkohol är det fjärde ämnet som intar en särställning då det har ett högt energivärde. Alkohol skapar ett beroende efter en längre tids konsumtion och är toxiskt i för stor mängd vid ett och samma tillfälle. Hur lång tid det tar för en enskild människa att utveckla ett alkoholberoende beror på flera olika faktorer inklusive ärftlighet, mängd och frekvens av alkoholkonsumtion. Alkoholkonsumtionen i Sverige har minskat sedandå man drack 10,5 liter ren alkohol per person 15 år och äldre och år. Konsumtionenoch var 9,78 liter, 9,53 liter respektive 9,43 liter ren alkohol per person och år 1, 2.
Att alkohol med sitt höga energiinnehåll kan vara en riskfaktor för viktuppgång förefaller logiskt. I litteraturen är emellertid resultaten rörande alkoholens effekt på kroppsviktens utveckling förbluffande motstridiga. Orsakerna härtill analyseras i denna litteraturgenomgång. Näst efter fett är alkohol vårt mest energitäta livsmedel med 7 kcal per gram. Forskare såväl som allmänheten har länge intresserat sig för frågan huruvida man blir fet av att dricka öl, vin och spritdrycker.