Publicerad: Kvinnor som GP talar med berättar om depressioner, oro och ångest i mötet med vården för förlossningsrädda. Men de psykiska konsekvenserna av att inte få föda på ett sätt man känner sig trygg med är dåligt undersökta. Att kvinnans mående också skulle kunna påverka barnet tas sällan med i myndigheternas eller vårdens kalkyler. Hanna Mühlrad är doktor i nationalekonomi och forskar bland annat på hälsointerventioner under graviditet, förlossning och postpartum. Hon är kritisk till att man i Sverige inte tittat närmare på psykologiska konsekvenser av att neka en kvinna kejsarsnitt.
Om du stressar när du är gravid så får även ditt barn i magen ta del av de stresshormoner som når blodet. Detta gör att barnet blir oroligt, rastlöst och får ökad puls. Enligt en studie från Uppsala universitet så kan stress öka riskerna för att barnet ska födas för tidigt och må sämre efter förlossningen så som inlärnings- och koncentrationssvårigheter, ångest- och depressionssymptom, samt en ökad risk för barnet att drabbas av emotionella störningar. Forskning tyder på att det inte heller behövs så höga stressnivåer hos gravida kvinnor för att barnet i magen ska riskera att skadas. Ann Josefsson, docent och överläkare vid Linköpings universitetssjukhus, säger till SVD att psykisk ohälsa och höga stressnivåer påverkar fostret i högre utsträckning än vad man tidigare trott. Stress kan också påverka hur mycket sammandragningar du får.