Reflektioner Förmågan att kunna reflektera är avgörande för ett motiverande samtal, eftersom reflektionen levandegör MI-andan. Reflektioner har en bekräftande funktion. Det blir tydligt för personen att samtalsledaren lyssnar och är uppmärksam när samtalsledaren återger något personen har sagt. En reflektion kan även liknas vid en hypotes eller ett påstående. Den kräver inget svar utan är menad som en fortsättning på personens tanke. Reflektionen syftar inte till att tillföra något som samtalsledaren tror eller tänker om saken, utan den är formulerad utifrån vad samtalsledaren tror att personen menar, känner tror eller tänker. En reflektion ska vara ett yttrande som personen känner att den själv kunde ha gjort.
Men eftersom kommunikation oftast handlar om en dialog så behöver vi erkänna att vi har två sändare och två mottagare. Det kan var en obalans av aktivitet mellan parterna men det är en dialog även om den ena pratar och den andra bara hummar jakande. Normal pratar man om att man reflekterar och summerar i samtal, men det är ett koncept som kan användas i mycket mer än samtal. Det belyser en otroligt viktig egenskap i kedjan att realisera ett krav. Det kräver att man kontinuerligt återkopplar och säkerställer att det man hört faktiskt överensstämmer med det som var tanken hos avsändaren. Det handlar ju inte bara om att bara putta information nedströms. Både avsändare och mottagare vill ha kvitto på förståelse, då information filtreras efter mottagarens hjärna och inte sändarens.