Rosenkvitten — frukt med lovande framtid Text: Kimmo Rumpunen, forskare och växtförädlare, SLU Underbart god juice, glass, marmelad och sirap — rosenkvittens nyttiga frukter kan användas till mycket. När jag som hortonomstudent för drygt 25 år sedan började intressera mig för rosenkvitten var det främst för de vackra och väldoftande frukternas skull. Så användbara i till exempel marmelad och sylt — rika på syra och arom. I plantbutiker och hemträdgårdar salufördes rosenkvitten vid denna tid endast som prydnadsbuske, främst stor rosenkvitten och hybridrosenkvitten men även liten rosenkvitten, alla med mer eller mindre torniga grenar. I botaniska trädgårdar och samlingar kunde man undantagsvis också hitta kinesisk rosenkvitten.
Det är nästan så man får planera sina resor så att de inte infaller när honungsrosen blommar! Nästan taggfria, ljuvligt doftande 'Lykkefund'. Foto: Lars Forslin Av Lars Forslin, Colour Your Life Ofta säger man att rosor inte bör planteras i alltför gassiga lägen eftersom de då lätt lider av vattenbrist och får svampangrepp som mjöldagg och svartfläcksjuka. Honungsrosor är i stort sett förskonade från dessa gissel och man kan därför utmana lite mer. Trivs i många lägen Honungsrosorna trivs, i likhet med de flesta rosor, bäst i näringsrik och fuktighetshållande jord, men tolererar även magrare och torrare förhållanden. De ska dock inte lida av torka, så man bör vattna rikligt i gassiga lägen under varma perioder på högsommaren. Honungsrosorna är skuggtåliga och blommar bra även i skuggigare lägen, dock inte helskugga.